En fredagkväll i april

Jag önskar att jag kunde dela med mig av de ljud och dofter, och kanske framför allt av den värme, som dominerar den här kvällen. Jag skulle egentligen inte bara vilja kalla den här kvällen för vilken kväll som helst, utan för en riktig försommarkväll. Fåglarna sjunger som galna, träden håller på att slå ut, det doftar vår och så är det nästan 15 grader trots att klockan är efter halv nio. Det är helt underbart!

Leversnittar och pungchips

Hm.. Vad är då detta? Någon ny köttbaserad diet? Nyheter i gourmethyllan? Nej då, det är helt enkelt sådant som man tar till när man vill fjäska lite extra för hunden och igår fanns det all anledning att fjäska. Vi hade nämligen ettårskalas här hemma. Jag tror inte att Dogge själv var speciellt medveten om detta faktum, men för mig var det stort. Eller nja, inte jättestort kanske med lite speciellt. Vad är då leversnittar? Det är små bruna hårda bitar som antagligen innehåller lever. Pungchips då? Det är helt klart det äckligaste jag någonsin har köpt och luktar fruktansvärt; torkad grispung, skivad i tunna skivor. Urk... Men hunden gillar det och det är ju det viktigaste.


         

         

Datorstrul, inte kul...

Suck... Har försökt få den där nya datorn att acceptera vårt mobila bredband i tre dagar nu, men efter ett antal samtal till diverse supporter (heter det så?) som verkligen varit hjälpsamma men inte lyckats få det att funka, ska jag i morgon ta med mig datorn upp till MediaMarkt och eventuellt lämna tillbaka den. Det sura är att jag frågade killen som hjälpte mig i butiken specifikt om datorn verkligen funkar med vårt bredband och han sa ja, utan att tveka. Det är det som är så konstigt. Jaja, vi får väl se vad som händer. Synd om jag skulle bli tvungen att lämna ifrån mig den, för jag gillar den skarpt. Snyft...

"Knäcket" som gör mig så sugen

"Knäcket" som får det att vattnas i munnen


Jag minns när TV4 började sända analogt på Gotland. Det var på sommaren någon gång för jag vet att jag satt framför den svartvita TV:n i stugan. Ja, den visade bara svartvit bild. Ja, det gick bara att se två kanaler (som man växlade mellan med en spak som man tryckte in/drog ut). Ja, detta var i början av 90-talet. För att få in denna nya, magiska kanal fick man vrida på en ratt. Jag såg förresten en exakt kopia av denna TV i filmen Tillsammans, kändes riktigt nostalgiskt.

Det allra första programmet jag såg var Jeopardy. Jag älskar allmänbildning så detta var ju helt fantastiskt. Men sedan kom det verkligt häftiga: REKLAMEN. Tidigare hade jag bara sett reklam på Bio. "Ta det lugnt och tugga TOY", liksom, eller "Jave, Jave, Jave, Jave - och nu blir det mer reklam" (eller vad det nu är de säger). Men nu fick man det hemma i soffan. Tyvärr i svartvitt men ändå. Så himla coolt! Den allra första reklamen jag såg var Magnum, den där snygga kvinnan som för glasspinnen mot sina läppglansiga läppar och biter ett stort stycke med sin blekta, jämna tandrad. "Knäck!" så knäcks den hårda chokladytan och fram träder den lyxiga vaniljglassen.

Än idag blir jag precis lika sugen på Magnum när jag hör det där knäcket. Så idag cyklade jag förbi Pressbyrån på hemvägen och köpte varsin Magnum Temptation till mig och Erik. 23 kronor stycket! Vansinne för en glass, men den var väldigt god. Jag är egentligen inget större glassfan men den här gick ner. Shit, vad god! Mörk choklad (som jag älskar), browniebitar (egentligen mer smulor men ändå) och bitar av vit choklad (som jag också älskar).




Det är väl bäst att avsluta med att tillägga att jag inte alls är lika förtjust i reklam idag... Jag svär väl lika mycket som de flesta andra när en film eller ett program bryts för just detta. Men Magnumreklamen ligger mig varmt om hjärtat.   


Nytt tillskott i receptbokssamlingen

Jag älskar ju att baka och är grymt förtjust i receptböcker (fulla av inspiration och dessutom snygga att se på - om de är snygga förstås) så när man helt plötsligt snubblar över två stycken à 59 kronor på ICA Maxi går det liksom inte att låta bli att lägga dem i korgen. När de dessutom enbart handlar om muffins och choklad är sannolikheten att jag inte skulle köpa dem i princip obefintlig.


Inte så tokig vecka

I förra inlägget konstaterade jag att det känns lite vemodigt att åka hem efter några underbara (alldeles för korta) dagar här, men så kom jag att tänka på allt trevligt som ligger framför mig den här veckan och då känns det plötsligt lite bättre:

Jag ska hämta min kamera i morgon.

Förhoppningsvis kommer sideboardet som jag beställde för någon månad sedan och då ska jag fixa i ordning lilla rummet så det blir lite mysigare (köpa nytt överdrag till dagbädden, klä om en gammal lampskärm och byta ut den som sitter där nu, möblera om lite).

På fredag ska jag fika med min gamla kollega Agneta på Skåres. Vi har inte suttit ner och pratat ordentligt sedan innan jul så det ska blir så himla roligt.

På lördag ska Erik och jag bygga en trätrall till balkongen istället för den där gräsliga gröna plastmattan som ligger där nu. Sedan ska jag göra vårfint där ute.

På söndag ska jag först åka till loppisen i Moheda i min fortsatta jakt på ett runt köksbord och på eftermiddagen ska jag till Julia (hon vet inte om det ännu, men har säkert inget emot det). Förhoppningsvis har inflyttningspresenten kommit, det hade varit kul.

Inte så tokig vecka, va?


En slump eller ödet?



Hm... Vad kan nu detta vara? En otroligt ful grej som minst sagt hamnat fel. Så skulle man kanske kunna förklara den här bilden. Men nu ska jag berätta något som åtminstone jag tycker är rätt häftig. Pappa har ju en båt som är för stor för att sjösätta i Valleviken (lyftkranen där orkar inte lyfta den) så därför är han tvungen att sjösätta den i Visby och köra upp den. Det tar sin lilla tid men det får det ju vara värt. Det är otroligt mysigt att ta en tur med Reinhold (ja, den heter så...), i alla fall när det är stilla. När det gungar är det dock mindre mysigt. Men för att minska gungandet byggde pappa för något år sedan stabilisatorer som han satte fast på sidorna. Perfekt! Vid ett tillfälle, när han skulle köra hem båten till Visby, lossnade en av dessa. Och döm om min förvåning när jag härom dagen gick en promenad nere vid stranden här i Lummelunda och hittar den här grejen där. Är det inte coolt? Av alla ställen den kunde flyta iland på, hamnar den just här. Var det en slump eller ödet?

Promenad vid Husken

I eftermiddag var jag tillsammans med mamma och pappa ute i sommarstugan. Innan vi fikade i en solig glänta i skogen, tog vi en promenad längs vad som enligt min mening är en av Gotlands vackraste vägar.

         


         

Nyare inlägg
RSS 2.0