,

"... du kan lita på teknikens under". Ok, Wilmer X, låten var rätt bra men jag vet inte om jag riktigt håller med... Igår köpte jag en ny dator, en röd liten läckerbit,  precis i min smak. När jag inhandlar ny teknik vill jag att det ska funka direkt. Helst av allt vill jag bara trycka på en knapp och så "tada!" funkar det liksom, men vem har sagt att livet är lätt? Nej då, nu ska verkligen tålamodet sättas på prov, för inte funkar det som det ska. Det går nämligen inte att få det mobila bredbandet att funka eftersom det tydligen är någon drivrutin som saknas. Först ringde jag till Tele2 men han jag fick prata med visste inte så mycket (ungefär så mycket som hon tvättmaskinsansvariga på Elgiganten...) och det erkände han villigt. Sedan sökte vi (Erik hjälpte till så gott han kunde, och är bra mycket mer teknisk är jag) reda på supportnumret till Lenovo (datortillverkaren) och där fick vi prata med en hjälpsam typ som förklarade hur vi skulle gå tillväga. Tyvärr funkade inte det heller, eller så är det jag som inte fattat nåt. Hur som helst sa han att att jag inte är den första som haft det här problemet. Det kändes ju rätt skönt att veta att jag kanske inte är helt dysdatalektisk (ett nytt ord kanske?) utan bara hade otur (typ som mamma alltid har när hon ska införskaffa ny teknisk utrustning, som jag skrev om i ett inlägg för någon månad sedan). 

Jag har velat ha en mini-PC rätt länge men samtidigt känns det onödigt att ha två datorer på två personer (som om vi inte skulle kunna samsas...), men så bestämde jag mig för att lägga ner systemkameradrömmarna för nu. Jag menar, om jag absolut måste få ett visst motiv fotat på ett visst sätt kan jag säkert be Nina eller faster Inger om hjälp. Och det är väl så man ska göra, ta hjälp av de som verkligen kan? Så istället för kamera fick det bli denna.

Nu ska jag vänta på att min kära sambo "datorexperten" kommer hem från träningen, sedan får vi ta tag i det igen. Jag vill ju kunna få börja använda den lilla godbiten snart.