,

På söndagar ligger veckans längsta pass, 8 km, och eftersom jag bestämt mig för att följa det där färdiga träningsprogrammet och det är söndag idag var det bara att knyta på sig skorna och dra iväg. Det bästa med löpning är (tycker jag) att man kan sticka iväg när som helst, så för mig passade det perfekt på förmiddagen idag. När jag ska vänta på ett grupträningspass är det lätt att strunta i det eller så kommer något annat upp vid just den tiden som jag bara "måste" göra... 

Idag kändes kroppen riktigt bra. Hade lite träningsvärk i ryggen från aerobicspasset igår (vevade antagligen lite väl intensivt med armarna...) men inget som påverkade speciellt mycket. Det jobbigaste var egentligen att det var så varmt, och jag mitt pucko hade långärmat (svart).

I fredags på jobbet pratade vi om det här med löpträning och hur viktigt det är att man inte ger sig i början. Det kan vara hur segt som helst att komma iväg, speciellt om det är tråkigt väder, men har man väl kommit över den där tröskeln man så ofta pratar om (vilket jag tror jag har gjort nu) känns det faktiskt bara härligt. Jobbigt givetvis, men belöningen i form av att komma hem med en dånande puls och svett som rinner längs ryggen och från pannan och veta att jag just nu varit jäkligt duktig är riktigt trevlig.


Nästa pass är inplanerat på tisdag.