,

Tänkte att jag skulle undvika landsvägen idag och istället söka mig ut i vår underbara natur. Inte alls långt härifrån finns en skog full med motionsspår. Man kan börja lite var som helst och sedan bara följa markeringarna, så kommer man till slut till platsen man började. Om man har tur... Jag måste dock ha missat "början" och sprang bara vidare. Hade lite koll på klockan hur lång tid det borde ta, så när jag sprungit 3,1 km på 20 minuter förstod jag att något hade blivit fel. Jag hade förvisso bara kunnat vända och så småningom hamnat där jag skulle, men grejen är att de där spåren är så vansinnigt backiga. Vid ett tillfälle kom samma känsla över mig som när jag ska åka skidor, precis innan jag ska ge mig ut i en brant och det bara känns läskigt (satsradning, jajamensan)... Som tur är kunde jag höra att stora vägen inte var så långt borta, så jag fick trassla mig igenom blåbärsris, nedhuggna träd och rotben (med Douglas i släptåg) innan jag till slut visste var jag befann mig. Sammanlagt blev det 40 minuter (ca 7'5 km skulle jag tro). Nästa pass är på torsdag. 

Detta var dock inte första gången jag sprang bort mig i just den skogen. Förra gången skulle jag springa 11-kliometersslingan, men när jag för tredje gången sprang förbi samma lilla stuga insåg jag att jag var fullständigt lost. Turen slutade på 18 km...