,

... åt att det bara är tio dagar kvar till Tjejmilen. Ser fram emot loppet och har gjort det ända sedan jag anmälde mig i april eller något. Däremot träningen... Shit, vad jag börjar blir trött på den. Eller, börjar och börjar, det har jag väl egentligen varit hela tiden, men nu när det närmar sig är det ändå en fantastisk tanke att veta att jag när det är över kan springa lite när jag vill, mest bara för att röra på mig. Nu kanske någon tänker att jag väl kan bestämma hur jag vill springa nu med, men så är det inte. Så funkar inte jag. Ska jag ta tag i något ska det göras ordentligt - inga halvmessyrer tack! Så just nu sitter jag här och väntar på att mellanmålet (en macka med jordnötssmör, ett äpple och en mariannegodis) ska lägga sig till ro i magen så jag kan ge mig ut på lite intervallträning. Ska köra 2*5*200m + lite uppvärmning och nerjogg. Det är dock skönt att det där träningsprogrammet är lite lugnare nu de två sista veckorna. Tidigare i sommar, när man skulle få in sådär 3, 5 mil i veckan kändes det rätt tungt ibland kan jag säga... Har dock en härlig belöning att se fram emot när jag kommer hem: Pasta carbonara och en helkväll framför friidrotten på TV. Älskar friidrotts-VM!

Tjing!