,

Idag bär det av hemåt igen. Som jag kunnat konstatera tidigare har sommaren gått sjukt fort och det känns verkligen som det inte alls var länge sedan jag hade packpanik i Växjö... Men, men, nu är det som det är - inget att göra något åt.

Robban och Nina kom förbi alldeles nyss med en bok Nina lånat och det var första gången sedan i morse som jag var ute. Shit, vad varmt! Det blir liksom som en gryta här på gården. Luften står helt stilla och man ser nästan hur den darrar. Ska sitta inne en liten stund till och göra ett par inlägg, sedan måste jag ut och njuta av den gotländska högsommarvärmen. 

Nåväl, igår var Erik och jag i Kyllaj och hälsade på familjen Ruthström. En underbar dag! Ville börjar stå riktigt stadigt nu och nästa gång vi kommer hem går han säkert. 





Vi kunde tyvärr inte stanna så länge (även om vi mer än gärna hade velat) för vi hade ju ett bröllop som väntade. Så det var bara att hasta hem efter en stund och göra sig i ordning. Stressigt som tusan (måste lära mig stressa av...) men till slut kom vi iväg. Det blev ett jättetrevligt bröllop. Lagom stort (ca 80 gäster), jättegod mat, superfint pyntat (allt gick i lila och orange - brudens favoriter) och trevligt bordssällskap. Det där med bordsplacering har aldrig varit en av mina favoriter, för hamnar man på "fel" ställe kan middagen bli riktigt lång och inte speciellt trivsam alls...  Men igår hade de verkligen tänkt till och placerat personer tillsammans som har något gemensamt, plus att Erik och jag fick sitta ihop. 










Varje gång jag är på bröllop konstaterar jag dock att jag inte är någon giftastyp. Det där med att vara mitt i all uppståndelse är inte alls min grej... Tal, presentöppning och att sitta mitt bland alla gäster och vara mål för allas blickar under hela kvällen. Nej, ska jag gifta mig blir det ytterst anonymt. Men vem vet, en dag kanske det är jag som skrider fram i en fullsatt kyrka till tonerna av gotländsk brudmarsch på nyckelharpa... Äh hallå! Back to reality... Kommer aldrig att hända.