Jag har börjat boa

Idag går jag in i v. 24 vilket känns helt fantastiskt. Har gått upp ett kilo sedan förra veckan, vilket dock känns mindre fantastiskt... Härom kvällen kände jag mig som en begynnande val av något slag - inte kul. Men, men... Skit samma. Det är ju ett tecken på att den där inne (vem det nu är) växer och förhoppningsvis mår rätt bra. Ska till MVC på fredag och det ser jag fram emot.

Jag hör inte till typen som köper en massa veckotidningar. Tycker de innehåller mest skit faktiskt. Men gravidtidningar är kul att köpa. Jag frossar i gravidläsning, speciellt sånt som handlar om att göra det fint för bebben. I en tidning läste jag om begreppet "boa", dvs. att just göra detta, vilket jag har tagit fasta på och börjat med. Jag har skrivit en lista på sånt som jag "måste" skaffa innan den kommer. Har bl.a. designat ett skötbord som jag ska försöka få ihop under jullovet tänkte jag. Lika bra att börja i tid. Och så har jag gett mig ut på nätet och börjat botanisera bland alla underbara bebisgrejer som finns. Måste nog göra en bebisbudget, annars är risken stor att vi får leva på luft och kärlek en tid framöver... Har hittat en butik som har helt fantastiska bebissaker. Den heter russinnet.se och jag skulle utan problem kunna bränna en mindre förmögenhet där. De har så himla många fina saker, så jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Frågade Erik om det är ok att lägga 450 kronor på ett påslakan. Han var tveksam, men vaddå, hur många gånger i livet får man sitt första barn? Jag får väl säga att jag köpte det på IKEA eller nåt... Som en släkting till Erik som var i Ullared och handlade kläder till sin högst märkesmedvetne man. Eftersom hon visste att han aldrig skulle ta på sig något som kommer därifrån la hon tröjorna i en kasse från Julia Hultgren och vips blev det ett helt annat ljud i skällan. Uppenbarligen funkade det.

På jullovet ska vi, förutom fixa det där skötbordet, tapetsera om på garaget, putsa upp sängen som den blivande prinsen/prinsessan ska sova i och bygga en hylla till vardagsrummet i Lummelunda. Vill bara ta tag i det NU.

Men men, som min kära mamma brukar säga: "Det är väntan som är det bästa". Hm... Vet inte riktigt vad jag tycker om det, men samtidigt har jag ju inget val liksom...







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0