,

Hm... Är det verkligen ett riktigt ord? Får kolla i SAOL... Nej, det var det tydligen inte. Pedanteri fanns däremot... Nåväl, det jag tänkte ägna en liten stund åt nu är det här med att vara pedant. Jag erkänner villigt: Jag är extremt pedantisk. Som exempel kan jag ge följande:

• Jag får panik när någon spiller på duken. Hur fan kan man vara så klantig!? Maten ska för tusan vara i munnen, ingen annanstans. Småbarn undantaget.
• För att inte tala om när gäster ställer droppande flaskor direkt på duken eller varma koppar direkt på bordsskivan (när det finns underlägg att ställa dem på...)
• Ångesten kommer krypande när det är damm på den högblanka, svarta TV-bänken (varför man just väljer detta dammvänliga material är en fråga som jag tyvärr inte funnit något svar på...).
• Prickar på spegeln i badrummet ger mig kalla kårar. För att inte tala om strumpludd på de vita badrumsmattorna...
• Jag blir stressad som bara den när det ligger saker utspridda överallt, trots att jag vet att det nästan alltid är mina egna grejer
• Allt måste matcha. Kläderna med stövlarna med kappan med halsduken, med handskarna, med väskan osv. Vår hund matchar t.ex. vårt vardagsrum och vårt hallgolv. Det känns bra, tycker jag.
• Tavlor får inte hänga snett!
• Det måste vara ett visst avstånd mellan blomkrukorna i fönstret.

En sak som är rätt jobbig är när jag ska köpa en sak och det finns typ tjugo stycken på hyllan. Jag måste gå igenom alla så jag inte råkar köpa en som är lite ojämn i formen, har lite avskavd färg osv. Det tar lite tid och jag misstänker att de som jobbar undrar vad jag håller på med, men det struntar jag blankt i. Nåväl, sådär håller det i alla fall på. Kanske är det mani, snarare än pedanteri, jag vet inte. Jag överlåter diagnostiserandet till någon annan.

Alltså, för att summera kan man säga att jag vill att allt ska vara tip top shape. MEN, och nu kommer det konstiga. När jag t.ex. syr något eller snickrar eller vad jag nu sätter tänderna i, är jag inte alls lika petig. Tvärtom. Jag vill bara att det ska bli färdigt - FORT! Det är därför jag oftast tar tag i projekt som inte är så jobbiga och tar tid. Jag har en kollega som är jätteduktig på textil. Hon har t.ex. sytt ett helt fantastiskt lapptäcke till sin ljuvliga dotter som jag är otroligt imponerad av. Men jag skulle aldrig ha tålamod. Jag vill att det ska bli klart NU. Detsamma gäller när jag får en idé om något jag vill göra, då måste det ske på stört. Jag är nog rätt impulsiv så. Får se hur det blir nu när det ska byggas hus. Det är ju inte precis något man gör på en fikarast...

Kuddfodral som tog typ en kvart att sy



Baksidan på en kudde från samma mönster



En väska som inte tog många minuter att sy ihop