,

Som jag berättade igår har vi alltså ett garage med en lägenhet på. Det är i alla fall tänkt som ett garage. Det finns två garageportar och bredden är anpassad så man ska kunna öppna bildörrarna helt, utan att slå i dem i väggen eller i den andra bilen. Det var pappa som fick sista ordet där, under en hel del rynkta ögonbryn från byggherren m.fl. "Det är vansinne att bygga ett så stort garage! Vad ska ni ha det till?" Tack gode gud för att vi (pappa) höll fast vid att garaget skulle vara ordentligt tilltaget. Idag fungerar detta garage som allt annat än ett sådant. Bilen står utanför och istället är det fyllt till bredden med virke och annat som är bra att ha när man ska bygga. Perfekt, för visso, men inte vad vi hade tänkt.

Det jag tänkte komma till är att det inte bara är vi som har våra prylar där inne, utan även svärfar som ibland behöver bli av med en gammal spis, en sågbänk, en varmvattenberedare som inte fungerar och allt möjligt annat som "kan vara bra att ha". En sån där gammal sak var ett skåp i trä. Det var egentligen Christina som hade ropat in det på auktion eller köpt det på någon loppis som hade tröttnat på det och kört ut det till oss. Det var i ganska dåligt skick; maskätet, kantstött och allmänt slitet. Eftersom ingen var intresserad av det där skåpet och jag hade blivit väldigt förtjust i det, bestämde jag mig för att förbarma mig över det och ge det en nystart. Jag gick loss med sandpapper och spackel och slutligen antikvit lackfärg. Det blev jättefint och jag var supernöjd. Skåpet passade dessutom perfekt i vårt lilla kök.

Nu för någon månad sedan berättade svärfar att han hade sett ett identiskt skåp i tidningen. Skåpet hade tillverkats av någon på Gotland mycket känd möbelskickare och det skåp som var till salu ville säljaren ha 20000 kronor för. 20000! Och det hade jag målat vitt... Svärfar var inte sen att informera mig om att möbler i originalskick är värda betydligt mer än när de är ommålade.

Jaja, det var kanske en 20000-kronorsmiss, men jag har inte för avsikt att göra mig av med skåpet, för det är en av mina absoluta favoriter. Det sprack lite i färgen när vi bar in det i värmen efter att det hade stått fuktigt ett tag, men det går alltid att fixa till, så fort lusten faller på.