Anna Anka - Min räddare i nöden!

Onsdag morgon, klockan är 07.45. Anländer till jobbet, loggar in på datorn, kollar mailen, strosar bort till biblioteket för att hämta något att läsa på läsgruppen (obligatorisk läsning för alla, 20 min. varje morgon), väljer "Anhörig" av Katerina Janousch, sätter mig vid datorn några minuter, surfar in på expressen.se, bläddrar slött igenom dagens planering... Sjuorna ska skriva pjäser på engelskan och niorna ska... SHIT! Sidan är nästan helt blank. Har inte planerat ett dugg, vet bara att det är dags att börja på nytt kapitel... Vad göra? Kapitlet handlar om media och jag måste hitta något bra sätt att introducera det. Hur? Slänger ett öga på datorn där expressen.se fortfarande ligger uppe. Och då ser jag henne. Som en räddande ängel i ljust hår, med en tandrad lika vit som snövits hy och ett leende lika äkta som min Fendiväska från Hurghada. Anna Anka! Jag skummar snabbt igenom artikeln och kan konstatera att hon utsetts till "Årets kändis 2009". Perfekt! Googlar fram en snyggare (?!) bild, skriver ut den på OH och vips! är min lektion räddad.

Det blir en kanonlektion (om jag får skryta, och det får jag ju). Jag lägger på bilden på OH:n först utan att säga något om denna kvinna. Sedan får eleverna själva skriva ner sina tankar om henne. Utifrån det de har skrivit får de sedan diskutera vad de tror det beror på att hon hamnat på första plats, före t.ex. kronprinsessan Victoria och Zlatan. Se hela listan här Det blir en jättebra diskussion och eleverna har många intressanta synpunkter. 

Innan vi går vidare får eleverna gissa vem de tror ligger tvåa på samma lista. En kille räcker försiktigt upp handen, som om han tycker det är pinsamt att han faktiskt vet det (ungefär som det faktum att det tar emot hos många att erkänna att man visst läser Svensk Damtidning och Hänt Extra hos frissan...), och levererar det helt korrekta svaret: Ullareds-Morgan!

Sedan går liksom lektionen av sig självt. Vi pratar om paparazzis, fördelar och nackdelar med att vara känd och ingen ger ifrån sig ens en liten suck i protest. Tack Anna Anka! Du räddade min dag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0