,

Om 13 dagar åker vi till Gotland för att fira midsommar och förbereda flytten. Jag räknar ner... Vi blir kvar till måndagen, sedan åker vi tillbaka hit till Växjö och packar. På onsdagen är det möte på banken och sedan bär det av HEMÅT igen. När man har bott på fastlandet så pass länge som vi ändå har (sju år för mig, åtta för Erik) är det där med "hemma" ett diffust begrepp, för vad är det egentligen som är "hemma"? Nu behöver jag dock inte fundera mer över det, för nu vet jag vad som är "hemma" - det är Gotland. 

 Lergrav
 

Förra veckan var Herman, Dogge och jag på Gotland. Erik var på kurs tre dagar och skulle sedan mångkampa i Täby, så då passade jag på att åka över till moderön en sväng. Men jisses, vad en vecka går fort. Vi gjorde egentligen inte så mycket utan umgicks mest. Mamma och pappa jobbade förvisso, men på eftermiddagarna och kvällarna blev det bara att vi satt och pratade. Sånt gillar jag... Det var skönt att kunna få lite hjälp med Herman också, speciellt på kvällarna när han har sin skrikperiod.

Han var givetvis hos farmor och farfar också. På måndagen var jag i Lummelunda med lite grejer och då fick han vara hos farmor och på fredagen erbjöd sig farfar att vara barnvakt så då passade jag på att gå en sväng på stan och att åka ut ytterligare en sväng till Kanalen. Vi har ju fått plattan gjuten nu, och då måste den inspekteras...

Fredag till söndag var vi i stugan. Jag kan inte fatta att det är sommar igen. Tänk då i februari någon gång när det var iskallt och hur mycket snö som helst. Då kändes sommaren ofattbart avlägsen, men nu är vi där ändå och det är helt underbart. 

Veckan gick som sagt väldigt fort och igår var det dags att åka tillbaka till Växjö igen. En sak kunde jag konstatera när jag var hemma igen: Det är inte helt enkelt att resa ensam med en bebis, en hund och bilden full med saker som ska bäras in... Jag var helt slut när jag fått upp allt i lägenheten. Herman var vaken och skrek, hunden var kissnödig, jag hade ont i skallen, den var minst 30 grader i lägenheten och så var jag så djävulskt hungrig. Men det löste sig det med. 

Ikväll skulle jag steka köttfärs och när jag skulle öppna påsen den låg strittade (heter det så? eller stratt?) köttsaften upp i ansiktet och in i ena ögat. Fy fan vad äckligt! Och nu ser jag lite suddigt på vänster öga... Vardagsdramatik värre...

Vi har börjat förbereda flytten. Har sålt vår TV-bänk och vårt matbord med stolar på Blocket och ställt fram kartonger så man ska kunna fylla dem lite efter hand. Jag har börjat lägga ner en del, sånt som jag inte kommer att använda innan det är dags. Det känns bra på något sätt, att kunna ta det lite pö om pö, annars blir jag bara så himla stressad. Jaja, här är i alla fall ett litet smakprov på hur det ser ut här just nu, och med tanke på det jag skrev i förra inlägget är det rätt fårvånansvärt att jag inte störs av att det ser ut som om en atombomb har briserat...

Det kanske inte spelar så stor roll om det är helg eller vardag när man är mammaledig, men jag tycker ändå det är något speciellt med fredagkvällar och att veta att det är två lediga dagar tillsammans med hela familjen ("familjen" - coolt). Den här helgen ska vi gratta Stefan (i morgon) och på söndag ska vi åka ut till loppisen i Moheda och se om vi kan hitta något skåp/hylla till garaget. Behöver ett som är max 80 cm högt och 1,20 m långt med luckor. Verkar stört omöjligt att få tag i i någon av de vanliga möbelbutikerna. Ett tag hade vi någon ambitiös tanke om att bygga en hylla (jag gjorde t.o.m. en ritning) men det kommer liksom aldrig bli av. Jag känner oss. Och nu sedan Herman kom kommer det absolut inte bli av. Såvida det inte finns någon vänlig själ där ute som vi tjäna en lite slant. Ritning finns som sagt... =)

Nu är husbygget på gång. Vi (läs Erik, Stig och Åsa...) ägnade gårdagen åt att gräva ner rör till vatten och avlopp. Målsättningen är att kunna flytta in i slutet av nästa sommar. Tanken är att köket, badrummet nere och vardagsrummet ska vara klart, sedan får vi ta resten lite i taget. Men oj, vad spännande det ska bli. 

Ville kom på besök

 

Fick ett samtal från Postkodlotteriet idag där den hurtige mannen i andra änden meddelade att jag hade vunnit. Mina tankar började genast snurra. 100000? En miljon? Tre miljoner?! Shit! Tio miljoner? Vad ska jag göra med alla pengar? Hm... Föst ska jag nog leja en massa folk som kan bygga vårt hus, sedan ska jag... 150 kronor... Jag vann 150 spänn... Men jag ska inte klaga för jag vinner aldrig något, så det här var givetvis ett plus.

Idag var jag på stan en sväng. "Behövde" en ny jacka och lite andra småsaker. På väg hem gick jag förbi Scorett (skulle absolut inte ha något) och hittade jättesnygga skor som jag blev helförälskad i. Tydligen kom de in igår och detta var de sista 37:orna. Ibland har man tur... Hittade en jacka också. Det blev en beige rätt enkel och billig variant från Aima.

Nu var det ett tag sedan jag skrev här på bloggen och det har givetvis sin enkla förklaring; Herman. När han sover sitter jag och tittar på honom och när han är vaken ammar, gosar eller byter jag blöjor. Just nu ligger han här bredvid mig på sig lilla "puff" (en amningskudde) och sover och ger ifrån sig små ljud. Han är så himla fin, och jag kan bara inte fatta att han faktiskt är här nu. Idag blir han två veckor. I morgon ska vi till BVC och se om han har vuxit något sedan förra veckan. Det skulle förvåna mig mycket om han inte har det för han kan numera ha vissa plagg i storlek 56, har vuxit ur de minsta sockarna och äter ibland som en häst. 

Äntligen har vi fått träffa vår Herman, närmare bestämt kl. 15.18 i onsdags. Det är en nätt liten sork på 3460 g och 49 cm (brås väl på mor sin...).

I eftermiddags inledde jag min 17 månader långa föräldraledighet. Inget mer jobb förrän tidigast augusti 2011. Nu är det dock inte så att jag sitter och jublar. Nej, jag har nog inte fattat att det faktiskt är så ännu så chocken lär ännu komma. Shit, vad jag kommer att sakna jobbet och alla kollegor. Känslan idag var ungefär densamma som sista dagen inför sommarlovet, med skillnaden att det bara var jag som upplevde denna känsla. För de andra är det en vecka som vilken som helst nästa vecka, bortsett från att de är påsklov veckan därpå.

Efter jobbet blev det en snabb sväng på stan. Var tvungen att går förbi apoteket och köpa på mig några "must haves" inför nästa vecka. Och så skulle jag köpa mjukisbyxor men det var ju omöjligt. Hittade inga alls. Får göra ett nytt försök i helgen, eller så får jag skicka Erik att göra det lite längre fram. Antar att det inte lär bli jeans på ett tag... 

Nu ska jag inta position stelopererad rygg i soffan (ungefär det enda som funkar och inte gör ont) och vänta på svärföräldrarna och svägerskan som kommer vid 22-tiden.  

Det är så himla härligt med lördag. Sov förvisso skitdåligt eftersom jag har ont som f-n i revbenen, men jag slapp i alla fall bli väckt av hunden klockan tjugo över sex (han har en inbyggd väckarklocka - värsta Skalman - som liksom aldrig slår fel, förutom ibland då) och kunde ligga och dra mig/lipa över revbenen till nästan halv nio. Då blev den en promenad i morgonsolen. Okej, det är irriterande att bli väckt av en hund som rastlöst travar omkring, sträcker på sig, ruskar sig och slickar sig på de privata delarna (ett säkert tecken på att det börjar blir bråttom ut...), men samtidigt är det väldigt mysigt att gå ut med honom. Han blir ju så glad.

Efter promenaden blev det frukost framför TV:n med friidrotts-VM. Bakade tekakor igår (recept från mor min) som blev riktigt goda så det blev sånna och en kopp te. Helgfrukost, annars är det smoothie som gäller. Tja, sedan var det bara att byta kläder och åka in till stan. Det tar tio minuter att gå till centrum, men med tanke på min betonghårda mage som inte formar sig ett dugg oavsett vilken position jag intar, blev det att ta bilen. Och tänk vilken tur jag hade idag;generösa Växjö kommun "bjöd på" gratis parkering hela helgen. Så där sparade jag minst 10 kronor... Vid tio skulle jag träffa Erika utanför Linnégallerian och sedan blev det ett par timmars shopping. Hade två saker på min lista (batteri till bankdosan och någon form av låda till bebisens strumpor och sånt smått) men kom hem med nästan tio påsar. Det blev:

* En nagelsax till bebisen
* Ett påslakanset till bebisen
* Täckstiftspennor från Make up Store
* En mintgrön necessär med vita prickar från H&M
* En vit ask med turkosa prickar till småkläderna
* Ett hårband
* En duk och matchande kuddfordral från Village
* Batteriet
* En superfin mjukisgroda i organisk bomull (första gosedjuret jag köper till bebisen)

När jag kom hem var det bara att sleva i sig lite lunch (risgrynsgröt) och sedan åka till Willys och handla. Det känns mycket märkligt måste jag säga, men nu står faktiskt två paket blöjor inne i sovrummet... 

Efter handlingen var smärtan nästan olidlig så då bröt jag ihop lite lätt och sedan blev det en tupplur. Ska till Vickan på jobbfest ikväll, så nu känner jag mig rätt utvilad faktiskt. Alla ska ha med sig lite mat. Jag skrev upp mig på sallad så den ska jag ta tag i nu. 

 

 

Jag vet inte varför men varje gång (tja, nästan i alla fall) jag säger ordet "helg" börjar jag tänka på Smaklösas "Lucky weekend". Märkligt...

Nu är det i alla fall helg - Lucky weekend, hey hey! - och det är så SKÖNT. Har hunnit tvätta, dammsuga och damma lite så jag ska slippa göra det i morgon eller på söndag. I morgon blir det nog en sväng på stan på förmiddagen, på eftermiddagen ska vi rensa och fixa lite här hemma (nästa helg blir det fullt upp för då har Erik sin 30-årsfest och då kommer både mina och hans föräldrar) och på kvällen är det jobbfest hos Vickan.

Men nu ska jag slänga mig i soffan och kolla på friidrott en stund innan det är dags att laga lite mat. Ikväll blir det kycklinggryta.

Trevlig helg!

Den här veckan är det min fikavecka på jobbet. Då ska man bjuda på mackor på tisdagskonferensen och något gott (= sött/kaloririkt) på fredagen. Först var min tanke att baka saffranspannkaka, men tydligen ingår inte saffran i butikernas ordinarie sortiment när det inte är jul, så det var det ju omöjligt att hitta. Gröt hade jag dock köpt, så nu har jag två kilo risgrynsgröt i kylen. Någon som vill komma på jullunch?

Det var alltså bara att tänka om. Fram med A piece of cake och försöka hitta något som verkade gott. Fastnade för rulltårta med banan och Nutella. Shit, vilken smakkombo alltså! Köpte hem allt som behövdes och tog tag i bakningen så fort jag kom från jobbet. Det gick asbra, i alla fall i början. Men när jag skulle stjälpa upp den där förbannade kakan på det sockrade bakplåtspappret gled den av plåten och lade sig i en hög av småbitar på diskbänken. Helvete! Försökte reparera den genom att "klistra ihop" kakdelarna med Nutellan, men det var ju lögn i fan att att rulla ihop den. Slängde skiten i soporna. Sedan då? Tja, vad ska man göra? Antingen gå och köpa något i morgon bitti eller så fick jag försöka få ihop något av ingredienser som fanns hemma.

Fram med A piece of cake igen... Småkakor! Mjöl, potatismjöl, florsocker, vatten och smör. Perfekt! Det blev två sorters småkakor; kanel/socker och hasselnötter/choklad. Har inte smakat ännu så det skulle inte förvåna mig om de blev skitäckliga... Gjorde en sats kolasnittar också för de vet jag att blir goda. Hoppas nu kollegorna godtar dem...

Efter ett sportlov som plötsligt blev nästan två veckor långt var jag tillbaka på jobbet idag. Fullt ös från första till sista minut kan jag säga. Det är ju alltid en del att ta vara på när man har haft vikarie några dagar. Men nu har jag läget under kontroll och det känns skönt. Möttes av två tjejer i 9:an som tydligen hade saknat mig. Sånt värmer verkligen. Kommer att sakna mina små änglar när jag går hem på mammaledighet. Får se hur länge jag lyckas hålla mig från jobbet innan jag måste dit och träffa alla igen.

Nu är det i alla fall helg och det ska bli skönt (tro det eller ej...). Ska på bokträff hos Emma i morgon, fika med Erika på söndag och på eftermiddagen bär det av till Nöbbele och ett försenat födelsedagskalas. Julia fyllde år i måndags. 

Och apropå Julia så måste jag ta en sväng till stan nu och se om jag kan hitta en bra present. Hm... Vad tusan ska jag köpa??? 

När jag vaknade i morse var det alldeles ljust ute och jag blev så himla glad. Äntligen börjar mörkret ge med sig! Sedan kom solen och det var så fantastiskt fint ute. Himlen var klarblå och solen började direkt smälta snön så det började droppa från taken. VÅR! Tog en promenad med Douglas och njöt av det härliga vädret. Men vad hände sedan? Jo, det började snöa. Så nu är det åter igen en massa skitsnöflingor i luften och våren kom plötsligt att kännas sådär hopplöst avlägsen igen... Gråter nästan en skvätt.

Nej, jag bloggar inte på arbetstid. Jag är hemma idag och vilar upp mig efter pärsen med uvi:n. Blev mer eller mindre beordrad att stanna hemma någon extra dag. Men shit, vad konstigt det känns att vara hemma och inte känna sig så jättedålig. Som om jag skolkar från jobbet liksom. Men det gör jag inte, för jag hade mer än gärna varit där idag. Ännu mer saknar jag det med tanke på alla gulliga mess jag fått de senaste dagarna. Hur ska jag klara mig utan mina underbara kollegor i ett och ett halvt år?

På grund av den där envisa infektionen jag nu dragits med i fyra dagar har aptiten inte varit vad den brukar. Jag äter alltid ordentligt med frukost, mellanmål på förmiddagen, rejäl lunch, mellanmål igen, middag och någon frukt på kvällen. Men inte de här dagarna... Mat har varit det sista jag känt för och att bara andas in lukten av mat har nästan fått det att vända sig i magen.

Sedan i måndags har jag lyckats pressa ner sju mackor, fem koppar te, en liter äppeljuice, några msk köttfärssås och spagetti (till Dogges förtjusning, för han fick resten av min portion...), två apelsiner, ett Kycklingmål classic från Max (med smält ost - givetvis!), en halvliter cola light, en skål mjölk och flingor, en smoothie på vaniljyoghurt, banan och jordgubbar, några vindruvor och... en Calippo. Antalet glasspinnar/strutar jag äter på ett år kan jag nästan räkna på en hand, men idag var verkligen Calippo det jag fick sug efter och då fick det bli en sån. Har en kvar i frysen till ett senare tillfälle...  

Gick förbi ICA på vägen hem från Apoteket (nej just det, Kronans Droghandel...) och köpte precis allt jag var sugen på. Inte så mycket... Lite frukt och blåbärssoppa. Ska nog ta mig en slurk nu och se om krafterna kommer tillbaka.

Äntligen! Så fort Apoteket (eller Kronan Droghandel som det numera heter...) öppnade i förmiddags var det jag som hängde på låset, rusade in och slet åt mig en nummerlapp. Så nu sitter jag här med min antibiotika och bara väntar på att tabletterna ska börja verka. Har bara tagit en hittills men jag har hört att man ska kunna känna effekt redan efter ett par så jag längtar tills ikväll. Kanske jag ska få sova inatt? Det hade varit en härlig upplevelse. Kanske till och med kunna flytta in i sovrummet igen, efter att ha sovit de senaste nätterna i gästrummet där madrassen är hårdare och mer skonsam för ryggen. Det hade också varit skönt.